Artaria

Det gamla riket
Artaria är ett av den kända världens äldsta och mäktigaste riken. Riket är långt över tusen år gammalt, och mycket av dess tidigaste historia är höljd i dunkel, sägner och myter.
De äldsta delarna av riket ligger kring floden Yfnon och staden Irathia. Därifrån växte Artaria långsamt fram genom allianser, erövringar och fälttåg.
Ett rike byggt på makt och tradition
Artarias expansion har ofta skett genom att närliggande riken erbjudits en plats i det större riket. Lokala härskare har fått behålla mycket av sin makt, så länge de svurit trohet till Artaria, betalat skatt och ställt upp med soldater när det krävts.
När motstånd uppstått har den artariska krigsmakten däremot inte tvekat att slå ned det med hård hand.
Så länge provinserna fungerar, är lojala och betalar sin skatt, brukar Irathia inte blanda sig alltför mycket i det lokala livet.
Artaria har formats av många folk och områden som med tiden vuxit samman. Detta märks fortfarande i adelns namn och traditioner, även om de gamla rötterna numera är så sammanblandade att de flesta helt enkelt ser sig som artarier.
Det artariska språket har spridits över hela riket och används i dag av adel, byråkrati, handelsfolk och vanligt folk. Kyrkans språk är däremot Högartariska.
Den artariska adeln är i stort sett enad i sina värderingar, även om många släkter är bittra fiender. Hedersregler, traditioner och social ställning är mycket viktiga.
Ett tydligt klassamhälle
Artaria är ett utpräglat klassamhälle där var och en förväntas veta sin plats.
Adeln styr sina län och folket förväntas lyda. Allmogen är inte livegen, men samhället är byggt så att de flesta håller sig inom sin roll.
För många innebär detta en sorts trygghet och stabilitet. För andra innebär det begränsningar.
En enkel bybo kan ofta vara misstänksam mot främlingar, och nedsättande tal om alver, elerier, högländare och andra ”barbarer” är inte ovanligt.
Tro och kyrka
Artarierna är djupt troende och kyrkan har stor makt.
Den dominerande tron är Den Sanna Vägen. Den kretsar kring Aeterna, Den Högste, som ses som en evig låga och skapelsens högsta ljus.
Andra gudar och gudomliga väsen erkänns, men kategoriseras av kyrkan som antingen goda eller onda. De goda kallas Eoner och de onda Arkonter.
Aeterna ses varken som man eller kvinna, utan som något abstrakt, evigt och ouppnåeligt.
Högalver i Artaria
Högalver har genom historien haft en särskild roll i Artaria.
I staden Tyra lever högalver sida vid sida med människor, och en högalv sitter till och med i stadens råd. Eftersom högalverna ofta är långlivade och besitter stor kunskap respekteras de högt.
De har även byggt ett fäste i utkanten av länet Olivia, där Tyra ligger.
Magi, mystik och inkvisition
Mystik och magi har länge intresserat både kyrkan och adeln.
När magin en gång var mer utbredd var den förbjuden i Artaria, även om många ändå brukade den i hemlighet. Inkvisitionen skapades delvis för att bekämpa mörk magi och rensa riket från farliga krafter.
I dag, när magin återkommit i mindre skala, arbetar inkvisitionen främst med att bekämpa arkontiska inslag, pröva andliga ärenden och ibland även döma i mer världsliga frågor där andra domare saknas.
Handel och rikedom
Handel och gruvdrift är mycket viktiga för Artaria.
Riket handlar både med grannländer, ögrupper och länder bortom haven. Det finns fyra särskilt kända handelshus:
- Handelshuset Berasic, under familjen Berasic och hertig Miroslaw von Berasic
- Handelshuset Otila och döttrar, numera ägt av hertig Cyril Miezko
- Handelshuset Fjädern, ägt av sju olika familjer
- Handelshuset Cassis-Faraone, ägt av hertiginnan Alina De Cassis-Faraone
Dessa handelshus har många handlare och filialer under sig, och de har ensamrätt på vissa varor som Högrådet bestämt.
Stolthet och militär makt
Artarierna är ett mycket stolt folk där patriotism och tro är viktiga grundstenar.
Eftersom Artaria är ett av världens största och rikaste riken, med en av världens största mänskliga arméer, ser många artarier sitt rike som världens centrum.
Utifrån kan detta ibland uppfattas som högmod eller arrogans, men artarierna själva ser det snarare som stolthet, plikt och ordning.
Militären har nyligen omstrukturerats för att möta nya hot. Varje län har egna styrkor och riddare. Även om län ibland strider mot varandra, samlas de mot yttre hot. För en artarier är det något hedersamt att tjäna rikets försvar.



