Militära Styrkor/Hierarki/Revir

Militära Styrkor och Svagheter
Svartblods arméer är alltid fruktansvärda att möta. Svartblodens största styrka ligger i individens förmåga att utdela skada respektive tåla skada. De flesta svartblodsraser är seglivade och ganska starka vilket gör dem till en farlig man mot man motståndare. Detta har de allra flesta krigare från alla raser alltid fruktat. Vad svartblod för det mesta förlorar på är deras ganska kraftiga avsaknad av disciplin i sina armeér och deras befälhavare vilka tänker mer med huggaren än hjärnan i strategiska och taktiska situationer.
Svartblod lyder även under tanken att anfall är bästa försvaret och tenderar därför att möta fienden i fältdrabbningar istället för att trycka bakom starka murar och hoppas att fienden ska ge sig iväg. Detta har nästan bara fördelar för svartbloden då de är allt för lata för att lägga någon större vikt vid fasta befästningsverk.

Territorium, Revir
Svartblod är väldigt måna om sina revir. Ett fåtal är nomader och då är det oftast små grupper. Men de som inte är nomader är bofasta på ett område tills omständigheter tvingar ut dem. Sådana omständigheter kan vara alltifrån härskna människor eller sura alver till svält och brist på jaktmöjligheter.
För att kunna överleva på ett område så är det inte ofta som större enheter bland svartbloden, stammar och klaner bor tillsammans. Ett område blir snabbt tomt på vilt och stammen, klanen, blir ganska fort ett mål från yttre fiender. Oftast är det i den minsta av enheterna, gruppen, som bor på ett område men håller kontakt med andra grupper som tillhör samma stam.

Hierarki
Klan hövding
Svartblodens svar på människornas kungar. En klanhövding leder så pass många svartblod att han egentligen är en form av kung bland svartbloden med sitt alldeles personliga rike. Klanhövdingen har själv valt sin plats genom att slå sig fram till positionen. De är de som är högst i hierarkin. Klanhövdingen är oftast ledare över den starkaste klanen.
Stamhövding
Om klanhövdingen är människornas svar på kungar så kan man säga att stamhövdingen är svartblodens svar på ”småkungen”. Man kan även se på stamhövdingen som en form av hertig. Ofta, inte alltid, är stamhövdingen underställd en klanhövding. Detta beror på ifall att stammen tillhör en klan eller inte.
Gruppledare
Liksom hövdingarna är gruppledaren högst. Han har slagit sig fram till sin position, men det är hans slughet och taktiska förmåga som syns tydligast när man ser på gruppen som helhet. (Samma sak kan man säga om hövdingarna).
Om gruppen är stadd i uppror, fler faller genom inbördes strider än vid strider mot andra, så är ledaren mer intresserad av sin status än av att hålla ordning på gruppen. Ifall svält eller många dödsfall drabbar gruppen, t.ex. vid strider, så kan gruppledaren snabbt falla i onåd. Oavsett hur stark han än är så kan han råka ut för en dolk i mörkret. Den nya gruppledaren som tar vid behöver inte vara mördaren. Ofta är det en blodsgång som bestämmer vem som skall leda gruppen framöver.
Ett tydligt tecken på en bra gruppledare är antalet individer som han för befäl över.